Skogstrollet tycker

"Less is more" - Veckans fotoutmaning hos Fototriss

2012-01-28T23:51:00.000+01:00

Enkelhet - helt enkelt.

pippi på pinne

och en annan i trädgårdslandet

(ladusvala)

Andra fototrissbilder

här

Av bara farten kommer tre till:

Jetplanssvans i kylan

Isdroppar

Renbajs på snöig väg..

Mitt första fototriss för året.

2012-01-22T00:52:00.003+01:00

Ränderna går aldrig ur. Det är veckans tema.

Det var tre.

Men en bild till fick följa med, av bara farten.

Det är ränder som aldrig går ur, så länge som man lever.

De blir bara djupare och mer markerade ju äldre de blir.

Mer bilder på det temat finns på

Fototriss

Klar och kall januarimorgon.

2012-01-09T11:36:00.000+01:00

Den första riktiga vardagen efter alla helgdagar, var luften hög och klar när jag vaknade.

25 grader minus visade temperaturen.

Från toafönstret tittade jag ut och framför mig tornade ett berg upp sig, som jag aldrig sett förut.

En ny vision på det nya året? Fantasin skenar...

Strax efteråt bröt vintersolen horisonten och berget försvann.

Året 2012 har börjat, med dramatik.

2012-01-02T18:56:00.001+01:00

Nyårsaftonen var vi härligt många och hade så otroligt trevligt.

Mycket god mat och dryck utan alkohol.

Det behövs inte tycker jag, för att ha trevligt!

.Bättre att få ägna sig åt varandra, åt barnen, barnbarnen och åt våra åldriga föräldar.

Innan tolvslaget sköt vi raketer och skickade också iväg två pappersballonger, om de nu heter så.

Jag har ingen aning om vad de kallas men intressant var det att få ballongerna upp i luften. Det hade börjat snöa och blåste en aning, men de lyfte!!!

Sedan var det svårt för de minsta att hålla sig vakna till tolvslaget, men det lyckades.

Glasen stod färdiga med pommac, att skåla in det nya året med.

Närmast hoppas vi, att i februari eller mars, få välkomna ett barnbarn till.

Igår, nyårsdagen hade vi en rejäl sovmorgon och tog det bara lungt och det var nog tur.

För i morse steg vi upp tidigt, min man klockan 4, för att ploga vår väg. Det var ett verkligt busväder ute.

Snö och blåst och vägen var tätt.

Sen startade vi klockan 6 för att köra till den stora staden Skellefteå. Vi hade en tid där klockan 10, för att fixa taxametern i skolbussen som min man kör. En färd på 23 mil,enkel väg.

Det passade så bra att skjutsa hem min mans förädrar samtidigt, för de bor åt samma håll.

Men efter att vi lämnat av dem - mitt i en korsning, ville inte bussen längre. Det sa bara pang - och sen vägrade fordonet att röra sig ur fläcken. Vi blev tvungna att rulla undan bussen från korsningen och sedan var det bara att vänta

- på bärgning.

Bärgarbilen fraktade oss och bussen till en bilverkstad - men där hade de inte grejer så de kunde laga bussen idag. Imorgon skulle den bli klar.

Tills dess fick vi låna ett fordon så vi kunde ta oss hem igen.

Det började bli bråttom för vi fick meddelanden hemifrån, om att snön och blåsten bara tilltog.

Vägen hemma höll på att tätna igen och det är ju min man som är plogförare där,
men han satt fast i Skellefteå.

Vilken soppa! vi kunde bara skratta åt eländet!

som tur är, var bilen vi fick låna fyrhjusdriven och en hejare på att ta sig fram

på snöfyllda vägar. Annars hade vi kört fast under hemvägen.

Vår egen väg var kratigt igenkorkad.

Så här såg den vägen ut. Kortet är taget inifrån bilen.

och så här såg det ut här hemma.

Nu är vägen dock nyplogad och min man är ute och skottar med traktor.

Men snön vräker fortfarande ner och kraftiga vindbyar kastar ihop snön i imponerande drivor.

Men nu är vi i alla fall hemma

tills imorgon i alla fall.

Då blir det att hämta skolbussen, 46 mil då också. Puh!

Gott Nytt År!

2011-12-31T12:05:00.005+01:00

Nyårsaftonen idag!

Solen har visat sig i flera timmar redan, känns det som,

fast klockan bara är mitt på dagen och temperaturen ligger på omkring -15 grader.

Härligt vinterväder.

Jag tror redan det märks att dagarna har blivit längre.

Jag längtar ut, att åka skidor!

Även Vinka, hunden längtar ut.

Men lite försiktig får jag vara för jag hade feber tidigare i veckan

och den vill jag inte ha igen!!!

Men den varade bara i 2 dagar så nu är jag frisk igen!

Önskar er alla, ett riktigt Gott nytt år!

Julen här hemma!

2011-12-26T23:44:00.000+01:00

Årets mörkaste dag visade solen sig som ett runt eldklot i horisonten.

och färgade södersidan av skogssidorna rosa.

Samtidigt in i stugvärmen, bakade vi en pepparkaks-julkrubba.

Med våra barnbarn.

Lite vind och lite sned blev resultatet men vi fick en mycket originell julkrubba.

Eftersom inga av våra barnbarn var med på vår julafton i år så hade vi inte beställt någon jultomte.

Istället fick vi göra tomte-jobbet själva.

Juldagen var det skönt med en långpromenad.

Vädret var på topp med bara någon minusgrad och inget snöfall.

Synd bara att ljuset saknas.

Men det skimrade i den senaste snön som låg kvar på tallbuskarna längs vägen.

Idag - annandagen - grattade vi det yngsta barnbarnet, Klara som fyllde 2 år.

Men från det har jag ingen bild för kameran hade jag lämnat hemma.

God och glad fortsättning önskar jag er alla.

God Jul!

2011-12-24T01:40:00.000+01:00

Jag har varit lite osynlig här den senaste tiden men det har såå mycket annat att tänka på.

Men jag har fått mycket gjort! Åh, det känns som om jag verkligen kan slappna av nu

och det känns så otroligt bra.

Nu har julen klivit över tröskeln och jul-lugnet har börjat lägga sig

Just nu sitter jag och hör på Mahalia Jacksons Silent Night-verision mitt i natten och julkänslan känns underbar.

God Jul alla vänner!

Jag hoppas ni kan känna värmen.

Vad jag har längtat efter att få pyssla och sy.

2011-12-01T23:28:00.001+01:00

Ni vet säkert hur det kan vara.

För mig har det kliat i fingrarna den sista tiden och tankarna har bara gått till att tänka på

hur jag kan ändra på den och den grejen.

Det är nästan jobbigt när ideerna bara bubblar inombords så där.

Det är svårt att koncentrera sig då, på att skriva och hålla tankarna i styr

Men när det nu led mot juletider, då passade jag på.

Nu har jag riktigt frossat i kreativitet och badat i tyger och skapande stundtals, under några dagar.

Först blev det en "upphängningstavla" som jag nu har hängt upp i vårt TV-rum.

Bredvid ny-soffan hänger den nu och på den ska jag hänga lite slöjdalster.

(Istället för den röd/gröna figuren).

Det blommiga tyget längst ner har jag fordrat och det är tjockt och stabilt.

Där har jag tänkt ha större grejer som kan behövas nära till hands när man ska slappa.

Hela tavlan är monterad på en masonitskiva.

Sist vi var i Luleå, köpte jag det här tyget i Röda korsets second hand-butik.

Det var ett par jättelånga gardiner som jag nu har sytt om till toagardiner.

Tänkte att det kan vara skönt att sitta där i värmen och fantisera om mörka stjärnnätter så här mitt i vintern.

Tyget räckte till 2 dukar också.

Några gamla julgardiner blev till juldukar.

Otroligt, att det blev av. Jag har önskat göra någonting av dem men varje jul har jag kommit på det för sent.

Förra veckan köpte jag också två gardiner på "Nött och nytt" i Sorsele.

Jag älskar denna lilla fina secondhandbutik som har så fina saker.

Tyget i gardinerna sydde jag nu om till bårder på "upphängningstavlan",

De räckte också till ett nytt julförkläde och till gardinomtag.

Det är skönt med kreativitet, nu borde jag nog känna mig nöjdare.

Men jag har kvar en stoldyna, en gungstolsmatta och ett sofföverdrag.

Får väl se när jag får tid till det

I veckan är fototriss tema: Mysigt

2011-11-27T02:19:00.001+01:00

Trots att vi just har kommit hem, ifrån en innehållrik biltur,

så vill jag presentera triss i bildtemat, denna vecka.

En busig mysstund i mormor/morfars korgstol.

Mysigt är det att låta "Vinka", vår fyrvägskorsning till hund, få följa med i skogen.

Bilden är tagen bara för någon vecka sedan medan marken ännu var snöfri.

Vi gick vidare till min meditaionstall, som blivit till stöd och hjälp många gångar.

Att få vistas där är höjden av mysighet.

Här finns fler mysiga bilder:

www.http://fototriss.blogspot.com

Till advent kom den med besked, snön!

2011-11-25T16:55:00.001+01:00

I eftermiddags gick jag ut med kameran och tog några kort på skogen.

Fram till igår, blev den allt mörkare och nästan kuslig. under dagar med mindre och mindre dagsljus.

Vi hann faktiskt börja längta och idag blev vår längtan besannad.

Idag kom snön och det med besked.

Just nu, i skrivande stund är denna makapär ute på akutuppdrag, för första gången i år.

Så här har den nu stått, i flera veckor, beredd.

Idag blev den till och med kamoflerad, innan den fick åka ivåg. .

Redan på förmiddagen började det falla stora, vita dunbollar.

Men vi drog iväg till det "stora" samhället för att handla.

. På hemvägen föll snön men det gick ändå ganska bra att köra. Tills vi hade 50 meter kvar till huset. Då var det nära att det blev stopp. Temperaturen som höll sig kring nollan gjorde det till ett ordentligt snögubbeväder.

Snön packades in kring bilhjulen så det gick inte att styra.

och i sista vägkorsningen ville bilen rakt fram

Efter flera försök, hade en rejäl snödriva förts ihop på vägen.

Men bilen anländer så småningom till vår bro.

Där står adventsgranen kvar men ser helt annorlunda ut.

I morse grön men ikväll är den vit och med ljusen i grenverket blev den så upplyst och grann.

Men jag lyssnar på radion. HUVVA LIGEN!

I natt ska det visst bli storm och den ska nog fortsätta imorgon också och sen mera snö.

Just där vi bor.

Passande, att åka bil då, imorgon.

Men vi ska på 50- och 80-års kalas, en färd på 40 mil åt och tillbaka

På radion varnar de för att ge sig ut på vägarna.

mån tro vad däcken och vi får stå ut med då.

Temat i fototriss den här veckan är inramad.

2011-11-19T23:38:00.001+01:00

Då vill jag visa den ovanligt långa hösten här hos oss.

Men den sista bilden är från idag och nu äntligen, har kanske den riktiga vintern kommit.

Samtidigt deltar jag i Coolstuffs tävling:

http://www.coolstuff.se/tag/Arets-Julklapp-2011

Rönnen inramar, med sitt yviga växtsätt, himlens färger i september.

höstens mest ihärdiga vinbärsblad i oktober, inramad av rimfrost

Den första snön inramar den gamla "folkan" den 20 november.

Här finns fler inramningar:

Med posten kom idag ett litet paket,

2011-11-15T23:05:00.001+01:00

från http://tinefiskrivnaord.wordpress.com/

Tine har jag kommit i kontakt med via sin blogg, Hon hade en

motionstävling där, i sommar och tidigare i höst. Där var jag med och kom tvåa, otroligt nog.

Det kvalificerade mig till ett pris och det var så roligt när det nu damp ner ett paket,

i brevlådan idag. Ända från Nya Zeeland.

Som hon skriver i en hälsning till mig är det en mening med grejerna.

Chokladen för att tackla suget som kan bli efter motionen

badgelén för att såpa in mig med i duschen och sedan avsluta dagen med ett glas vin,

ställt på ett av de typiska Nya Zeeland glasunderläggen.

Tack snälla Tine om du tittar in här!

"Kvinnligt" är temat på fototriss utmaning i veckan.

2011-11-12T23:06:00.001+01:00

Kvinnligt för mig är:

Arjeplogs kvinnliga samedräkter

dottern som bär "Isbruden"

i Anna-Stinas Svakkos modekläder med samisk inspiration, AstuDesign.

den varma känslan mellan farmor och sondottern

Här hittar ni fler kvinnliga bilder:

www.fototriss.se

De har tänkt dra in läkarjouren i Arjeplog.

2011-11-08T11:58:00.000+01:00

Titta på gadgeten här till höger, så får ni se. Nu går skam på torra land! Hur tänker de styrande när de beslutar om en sån här sak. Arjeplog är ju den kommun som har de största avstånden, en kommun med massor av aktiviteter långt ut i fjällvärlden, och andra svåråtkomliga ställen. Att det då inte ska finnas en läkare på kväll- natt- och helgtider är horribelt. Det menar jag verkligen när de styrande inte tänker längre än till några kronor hit eller dit. Jag är inte insatt i landstingets tankebanor men jag skulle vilja se deras budget, vad prioriteras där?
Var tar alla pengar vägen? Jag undrar.

Jag fick en talgoxe i råttfällan!

2011-11-06T23:25:00.000+01:00

Oj, oj, oj, jag trodde den var död för bygeln på råttfällan hade smällt fast fågeln,

rakt över huvudet. Inte kan ett så litet kryp överleva det.

Men när jag tog ut den ifrån den fängslande tillvaron rörde den på huvudet, lite...

och jag satte den i ett traktordäck som vi planterat daggkåpa i.

Där hade jag bäddat med rönnlöv och där skulle den få en chans.

Men jag förstod att chansen var liten.

Allra helst när jag såg på ena sidan av fågelns huvud.

Ögat såg alldeles intryckt och förvrängt ut. Inte undra på i så fall, tänkte jag.

Skelettet kan inte vara särskilt starkt på den lille.

Det gick en timme och när jag närmade mig däcket vred den på skallen och tittade på mig,

med båda ögonen.

Va, jag stirrade förvånat men gick undan för att inte skrämma den.

Efter ytterligare en stund, gick jag dit igen. Nu vågade jag mig ännu närmare för den såg mycket bättre ut

och plötsligt kvittrade den till och flög upp på en aspkvist ovanför.

Efter en liten stund virvlade den bort i luften och försvann in i skogen.

Alldeles självmant, vilken lycka, både för mig och för fågeln.!

Nu tycker jag ännu bättre om mina råttfällor, super cat, heter dem och de är förträffliga.

Råttor tar de kol på men inte talgoxen trots att den stack huvudet rakt in i fällan.

Men - jag lärde mig också. Att arrangera fällan i skydd av något så inte det attraktiva bytet syns.

En talgoxe hade tur denna gång, men knappast har den lika tur nästa och

det är ju råttor och möss jag vill fånga, inte fåglar.

I natt gick jag ut med kameran!

2011-11-06T00:29:00.002+01:00

för denna veckas fototriss utmaning är:

Så här ser det ut där jag är.

Med vinterdojjor och bara ben gick jag ut med en t-shirt och vinterjacka men ingen mössa.

Underlig klädsel, javisst. Men klockan var 23.00, det var mörkt och så skönt det är, att bo så här.

Då behöver man inte jämt tänka på hur man ser ut.

Men fast det nu redan är november och vintern borde ha varit i full gång är nu i natt +5 grader.

Ifjol hade vi massor av snö samma tid. Men ännu har vi inte fått någon snö i år,

det som färgat omgivningen vit ibland, är bara rimfrost.

I flera dagar har det nu varit plusgrader, det har regnat och varit hög luftfuktighet.

Rabatten har jag buntat för vintern, med rönnlöv.

Men plantorna har faktiskt börjat grönska igen! I värmen!

En enbuske är full med vattendroppar.

Den gamla toastolen som varit blomkruka till sommarklinten har syrener bakom sig, i mörkret.

Traktordäcket däremot, har varit tomt i sommar men bakom det, står min svarta vinbärsbuske.

Ett bonuskort, jordgubbslandet.

Plantorna där var frostskadade och vintertrötta när jag bäddade in dem med asplöv, tidigare i höst.

Helt normalt.

Men nu har de börjat vakna till liv igen och jag blir lite orolig. Det är inte vanligt!

Här finns fler fototrissbilder:

http://fototriss.blogspot.com/

"Manligt" är veckans utmaning i Fototriss.

2011-10-30T00:20:00.000+02:00

så jag tog med mig kameran och gick ut i skogen och fann:

en kvist överdragen av massor av vanlig skägglav.

hårda grankvistar som riktigt tomteskägg hänger ner ifrån

en björkstam överdragen av svart skägglav,

som blåste i vinden och virade sig runt trädet.

Jag vill ju naturligtvis vara med i tävlingen om farsdagspresenter också!

http://www.coolstuff.se/tag/Fars-dag-present

Andra manliga bilder hittar ni här:

http://fototriss.blogspot.com/

Nu växer e-mathandeln.

2011-10-26T16:04:00.000+02:00

Nu växer e-mathandeln.

http://sverigesradio.se/sida/spelaren.aspx

Då måste jag bara säga att vi nog var ganska moderna redan på 80- och 90-talen,

När vi hade flyttat hit, ut i skogen

Då beställde vi också vår mat, varje vecka från affären som låg 3 mil bort. De dagliga bussturerna kom punktligt med posten och med sig hade de även maten som vi hade beställt. Barnen älskade att leka i kartongerna efter att vi packat upp. Senare blev det längre till affären, 5 mil men det fanns fortfarande möjlighet till att beställa mat och få den hemkörd vilken dag i veckan som helst.

Nu, däremot har dessa hemkörningsdagar krympt ihop, till enbart på fredagar.

Eftersom jag har viss insyn i detta med taxiverksamhet och frakter, så vet jag att det finns en del svårigheter för vissa ut i obygden, att få hem varorna som de har beställt i tid. Även om det är lagstadgat och ska fungera. Tänk, en varm sommardag, vansinnig .längtan efter svalkig glass. När den kommer, många timmar senare får man glädja sig åt att den ljumma vaniljsåsen inte har hunnit rinna ut bland de rumstempererade mjölkpaketen.

Så, det är nog en av orsakerna till att folket hellre åker upp till affären för att handla, numera och samtidigt kan de få en stunds social närvaro. Det är lite speciellt att åka och handla. I alla fall för en glesbygdsbo.

Men för den som inte har den hälsan är det fortfarande en liten skör trygghet kvar.
Man kan få hem toapapper och ett kaffepaket på fredag.

Ett halmstrå även för dem med begränsad tid.

I veckans fototriss är temat: I Köket!

2011-10-23T00:00:00.000+02:00

Arbetsbänken, i köket, ser ut så här på kvällskvisten.

Kylskåpsdörren, i köket, är fylld av barnbarnens dekorationer.

och här väntas det middag inom kort, i köket.

Fler köksbilder finns på Fototriss

En massa motion och skribentjobb.

2011-10-18T23:17:00.001+02:00

Nu har det varit två dagar när jag absolut inte har legat på latsidan. Igår var vi till mina föräldrar och kapade ved. De har ju en effektiv pelletskamin men vedspisen som står i köket är ändå den trevligaste och mysigaste värmekällan i huset. När det inte är -30 grader förstås utan bara så där kallt. Men veden var ju i det närmaste slut så vi släpade och drog, kvistade och kapade och till slut har de nu ett riktigt stor vedhög som ska klyvas och kastas i vedhuset.

Idag släpade vi också och drog, järnskrot. Vi har kört och lastat, från alla håll här runt ikring. Nu har vi en ordentlig hög med rostiga spisar, gamla cyklar, plåthinkar och järnstänger ja allt som heter järn som vi inte vill behålla har vi samlat ihop i en hög. Det kommer en skrotbil på måndag och hämtar hela rasket.
Det gäller att göra sånt innan snön kommer. För att den kommer, det är vi säker på. Men fortfarande är det för varmt, blir det någon nederbörd så blir det som regn, just nu i alla fall.

Och som toppen på dagen fick jag veta, att mitt reportage som jag gjorde till samer.se om Anna-Stina Svakko och hennes företag, AstuDesign kom in på webben idag. Det är lite svårt att sammanfatta en så färstark människa på bara några rader men jag gjorde så gott jag kunde.
Såna här dagar tycker jag om, variation!!!

Här är länken:

http://samer.se/GetDoc?meta_id=3777

Fototriss i veckan har temat: Monokrom.

2011-10-16T09:57:00.000+02:00

Det är bilder i en färg. Här har jag satt ihop en triss-variant i svart-vitt.

När tranorna flyttade iväg, för någon dag sedan.

Åskmoln från i somras.

Samojedtiken Freja.

Här är fler monokrombilder:

http://fototriss.blogspot.com/

Fototriss utmaning denna vecka är: Personlig.

2011-10-09T00:58:00.000+02:00

Personliga samebärare av Arjeplogsdräkten.

Personliga samiska klädskapare. Anna-Stina Svakko och Lena Viltok.

Så inspirerande människor, värda allt beröm!

Samegruppen Jarŋŋa, gör personlig och unik musik, inspirerat från naturen.

Kanske inte en toppenbild, kvalitémässigt sett. Men jag kan helt enkelt inte undvara den.

Jag lägger nog in hela mitt intryck som jag fick, när jag var på deras konsert i Arjeplogs kyrka, igår.

I den personliga miljön också.

Fantastisk läcker och urspurnglig musik. Verkligen värd att lyssna till!

Koder i samisk dräkt, av Anna-Stina Svakko.

2011-10-06T23:29:00.000+02:00

Igår var det en innehållsrik dag.

Det är ju Arjeplogs samevecka och i helgen blir det Höstmarknad, börjar imorgon.

Här visar Anna-Stina Svakko, några typiska samedräkter och tillbehör från

Arjeplogsområdet.

Kolla bara med väskan som man bar spädbarnen i! (Jag kommer för tillfället inte ihåg vad den heter på samiska)

Anna-stina är berömd sameslöjds konstnär, sömmerska och modeskapare som tillsammans med Lena Viltok visade sina kreationer och berättade om de olika koderna som finns i samedräkter.

Hon kan bara genom att se på kolten avgöra var ifrån bäraren är.

det är en kunskap som jag också skulle vilja kunna.

Det roliga var att när vi kom dit till Medborgarhuset i Arjeplog så blev min äldsta dotter haffad.

De ville att hon skulle gå som modell.

Först nekade hon men hon lät sig villigt övertalas när hon fick prova den fina brudkolten med hätta.

Salen var välfylld av besökare och TV-team och Sveriges radio hade bevakning samt lokala

reportrar där och även jag, med kameran.

Ikväll skymtade hon också förbi i det samiska nyhetsprogrammet Oddasat.

(har inte den samiska stavningen)

Den sista fjärdedelen av programmet visar lite av samiska veckan i Arjeplog och så även

kläduppvisningen.

Knivar är ju förbjudna att bära på allmän plats, numera.

Ett utseendemässigt problem som nu Anna-Stina har löst. På den häftiga byxan har hon sytt fast en vackert samemönstrad kniv med slire. Som dekoration!

Fototriss utmaning denna vecka är: Rosa.

2011-10-02T03:00:00.000+02:00

Ett drömlikt tema, kan man tycka men så behjärtansvärt.

Med tanke på cancerfondens Rosa bandet- upprop.

Mina bilder har nog inte så mycket med Rosa i den bemärkelsen att göra

men jag hoppas att de kan förmedla lite harmoni och läkning kanske .

En rosa, drömvärld utspelade sig på himlen för någon dag sedan.

Tyvärr förebådar det mycket blåsigt väder och det fick vi också dagen efter.

En gammal björkstam, pyntad med svampar,

lyser i kvällssolens varma sken

i ett rosa-aktigt skimmer.

En rosa blomma vars namn jag inte vet. Kanske någon kan hjälpa mig med namnet?

Den fascinerar mig, genom att fortfarande stå helt obruten.

Trots att det förra natten var nästan 5 grader minus.

http://fototriss.blogspot.com/

Arjeplogs samevecka och höstmarknaden.

2011-09-30T00:07:00.001+02:00

Så här fina herrar besökte mig för någon dag sedan.

Det var bara ungfåglar och var itne så utvecklade i färgerna.

Men stiliga var de!

Hade med sig en dam men hon var lite blygare och försiktigare.

Nästa vecka är det samiska veckan i Arjeplog

Här är programmet:

http://www.arjeplog.se/images/stories/pdf/aktuellt/program_samiska_veckan_hst1.pdf

Det blir intressant!

Jag kommer att vara där och göra en del intervjuer och ta kort.

Det blir säkert över en del foton, så de kommer jag dela med mig av, här på bloggen.

Fönster är veckans fototriss och jag gick en vända ut i skogen.

2011-09-25T00:41:00.003+02:00

I mitt förra inlägg sa jag ju att jag inte kommer att nöja mig med tre trissbilder.

Här kommer tre till, tagna under lördagen.

Hittade ett trumfönster, i höstskogen.

och en vildvuxen stubbe med fönster utåt världen för alla smådjur.

Eller en mer högtidlig gömma med ett trekantigt fönster, in under två bamsestenar.

Fönstertemat omfattar ju inget glas

och i dessa naturfönster finns inga hindrande rutor.

Fler trissbilder: http://fototriss.blogspot.com/

Temat är fönster, i veckans fototriss.

2011-09-25T00:00:00.000+02:00

Gedigna gamla fönster.

Gamla spräckta fönster.

Och gamla hållbara fönster.

Ämnet var så roligt att jag kommer att lägga ut fler bilder på fönster.

Mer fototrissbilder finns här: http://fototriss.blogspot.com/

Fototriss utmaning denna vecka är "Tro, hopp och kärlek_"

2011-09-18T01:02:00.000+02:00

Nu tror jag att veden räcker för vinterns kalla dagar.

Så vi slipper frysa.

Hoppas verkligen att potatisarna som ligger där under skynkena, de som vi nyss grävt upp, räcker till alla.

Att de ska nära oss under hela vintern.

Akta dig, lillasyster, för bilen.

Säger storasyster som dagen till ära har klätt sig i trollkläder.

(Äkta kärlek)

Postgång i glesbygd.

2011-09-12T11:11:00.001+02:00

Det här mailet fick jag i morse:

Nu har du möjligheten att mottag Svenska Dagbladet i tio veckor. En nyhetstidning som ger dig de senaste nyheterna vid frukostbordet varje morgon.

Jo, pyttis!
Vid frukostbordet ha ha, det är skrattretande. När postgången är så att man får posten i bästa fall mitt på dagen - under skoltid.
När barnen är lediga från skolan får vi posten bara på måndagar, onsdagar och fredagar.
DE RETAS MED OSS!!!

Veckans fototriss är "SKUGGA".

2011-09-11T00:25:00.000+02:00

Solen glimtar till mellan molnen och kastar mörka skuggor,

fyllda av regn över bergen i horisonten.

Ett gäng tranor, cirklade länge ovanför vårt hus. Sa adjö innan de drog i väg mot ljuset.

Lämnade kvar en skugga av sommaren, på min bild.

Ett gäng människor, solar sig i ljuset bakom

skuggan av sitt verk.

(Huggna stickesbuskar till vår väg.)

Fler foto-trissbilder här: http://fototriss.blogspot.com/

Fototriss-utmaning, skyltar är det denna vecka.

2011-09-04T14:40:00.000+02:00

En orienteringsskylt.

Muséet MANNAMINNE, vid Nordingrå i Ångermanland, besökte vi i sommar.

Bland massor av fantastiska saker, tog jag

kort, även på dessa skyltar.

Norgeskylt!

Hitler-sten-skylt!

Fler Fototriss här:

http://fototriss.blogspot.com/

Trädgård i september i Norrland.

2011-09-02T22:36:00.000+02:00

Igår kväll tog jag kameran och gick runt i trädgården.

Det var det lungt och ganska varmt väder. Otroligt nog har det inte varit en enda frostnatt här än och potatiskålen syns fortfarande helt oskadad.

En som också såg helt oskadad ut var denna fjällemmel som tyvärr låg heldöd på gräsmattan.

En ganska stor skumboll fann jag, den också i gräsmattan.

Jag petade med en pinne för att undersöka den men

det blev lite äckligt så jag dissakrerade den inte så grundligt.

Min mor och far kom och de berättade att i gelen, som var därinne fanns det antagligen en insekt.

Är det någon som vet vad det kan vara för insekt? Det skulle vara intressant att få veta!

Annars finns det fortfarande blommor att glädjas åt i vår trädgård.

Ölandstoken till exempel, står där fortfarande gul och grann.

och hänglobelian hänger fortfarande blå och sirlig,

i den rostiga knöliga hinken, från styret i den gamla cykeln.

liljan har just brett ut sina kronblad

och den rosa älgörten visar sin blomma

från det nya surmarksområdet som vi fick färdigt för några veckor sedan.

viola cornruta är näranog min favorit, vilka små nätta violblommor.

Också en cornruta och de är fleråriga.

men solrosen är jag lite orolig för .

Den hinner nog inte blomma för ikväll är det bara 5 grader och för första gången denna sommar,

risk för frost.

Kan ni gissa, vad detta är?

2011-08-29T01:05:00.000+02:00

Jag förklarar sedan!

Min första fototrissutmaning, efter sommaren. Vid vatten.

2011-08-29T01:01:00.000+02:00

Ett grästroll speglar sig i det blanka vattnet.

Vatten, vatten, vatten överallt och så en höströd vattenklöver-kvist.

Skogen speglar sig i vattnet.

(ser ni fiskvaket)

Här hittar ni fler fototriss:

http://fototriss.blogspot.com/

En härlig dag ut på Laisälven.

2011-08-22T12:55:00.000+02:00

Det har regnat och regnat och regnat. Men i lördags var det en glänta i molnen.

Då passade vi på att fara till vårt smultronställe i Laisälven.

Så skönt det är att fara dit.

Eftersom det är en naturlig älv, alltså inte utbyggd,

så blir det massor av vatten när det har regnat så.

Stenarna vi brukar gå på
är under vatten och fiskarna närapå omöjliga att nå.

Min make hade en, endast, en fluga med sig.
Men den sitter nu, upp i en björk, omöjlig att ta ner.

Och jag skulle göra världens bästa kast med mitt nya fiskdrag.
Jag måttade och det flög. Det gjorde också två sektioner av mitt kastspö.
Som tur var flöt de inte bort av strömmen, för draget höll fast dem
och jag kunde hala in hela ekipaget. Jag satte på en sektion och den andra gick också bra.
Men draget hade hakat fast i linan så jag skakade lite på spöet.

Plopp! sa det när draget föll ner i strömmen.

Låg där en stund och glittrade i vattnet. Men drogs sedan ner,
i en svart springa mellan stenarna. Och där ligger det!.

Det hjälpte inte att jag tog av mig skorna,
och gick ut i vattnet för att se vart det tog vägen.

Det rinnande vattnet kring mina ben
skimrade vattenytan så mycket att det blev omöjligt att leta.

Men trots alla missöden så fick vi några öringar, riktigt fina och

jag plockade en del enbär som jag ska torka.

Då tror jag köttsteken smakar extra bra i vinter.

Stormen som härjade tidigare i sommar syntes även här.

En lång gran hade tippat. över stället på klippan där vi brukar rensa fisk

och en låg över stigen till stugan.

Dasset hade också klarat sig fast, en annan gran låg där okullvräkt
- farligt nära.

och när vi berättade för min pappa om tallen

som ramlat på en annan holme blev han allvarlig.

Sa: Nej, men "knipstomm-tallen".

Den som har en naturlig urgröpning som sjöfåglar brukar häcka i .

Den tallen är det många minnen kring.

Det var inte bara oss människor som hade det skönt denna dag.

Vinka jagade råttor och fjällämmlar.

Här och där lämnade hon sina fångster för att visa hur duktig hon varit.

När orken tog slut vilade hon i den lilla vattenfyllda gropen i klippan, bredvid stugan.

Innan hon stunden efteråt var på språng igen.

Till slut måste vi dra oss iväg

Utsikten efter selet var underbar i kvällsskymmningen.

Klockan var kring 9 när vi kom tillbaka.

Nu har vi äntligen dammen klar.

2011-08-16T23:47:00.001+02:00

Trädgårdsdammen är klar. Nu fattas bara pumpen. Den kommer nog med posten på fredag.

Vi slet och drog stenar och grus. Formade och skapade en ganska fin och jämn kant.

Förutom mot växthuset där pumpen ska sitta.

Men vi kommer nog att få se vatten falla ner på den nu blanka vattenytan även utan rinnande vatten.

Så mycket regn som det talas om ska komma i veckan.

Vårt hus står till vänster om fotografen och hitom dammen gjorde vi ett våtområde.

Hoppas bara att växterna trivs där.

För någon dag sedan lät jag stickor och strån, bark och spån från vedhuset gå igenom vår lilla kompostkvarn. Det blev riktigt bra täckbark som jag nu täckte torven i våtområdet med.

För jag tyckte torven såg så svart och dyster ut.

Flickorna som fortfarande har sommarlov sköter ju om renkalven fortfarande.

Jag är ju också med naturligtvis, här håller jag honom i halsbandet.

Jag var väl rädd att han skulle mumsa till, han står ju bredvid stenpartiet.

För det går fort när han tycker något är gott.

och efter mat krävs vatten.

I lördags åkte vi iväg till Skellefteå, på 50-års kalas.

2011-08-15T00:56:00.004+02:00

Innan vi for på morgonen, vid 9 tiden, fick renkalven som bor hos oss

komma på snabbvisit inne i köket.

Efter drygt 20 mil var det kalas.

Här jubilaren längst till vänster och

hans lilla dotterdotter som fyllde 3 år samma dag.

Mycket rolig dag!

Vi kom hem klockan 9 på kvällen.

I helgen har vi renkalven igen.

2011-08-11T21:48:00.000+02:00

Homer har vuxit och blivit mer lik en riktig ren.

Vi ska sköta om honom tills på lördag eftermiddag.

Men han är snäll fast lite busig.

Tur att jag har medhjälpare.

Här är en fläta av mitt doftgräs.

2011-08-10T12:26:00.001+02:00

Här är en torkad fläta av doftgräset som jag menade i mitt förra inlägg.

Jag har letat på internet vad det kan vara för gräs och det enda som någorlunda stämmer är

Hierochloe odorata

men jag har då inte sett några frövippor på mitt gräs och här växter det inte i tuvor,

utan stråna finns lite överallt bland andra strån, fast bara på vissa områden.

Fast om gräset blommar mycket tidigt på året kanske inte man sätter det i samband med det doftrika gräset som kommer senare på sommaren.

Man ska plocka gräset på sensommaren för då är det doftrikast.

Det är bara spekulationer från min sida men kanske frågan kan gå vidare:

Vad heter gräset?

Ovädret är över oss. Störtskurar och blåsväder.

2011-08-08T17:42:00.000+02:00

Träden ligger stundtals nästan dubbelvikta i ovädret.

Annat var det igår.

Sjön låg spegelblank och inbjudande.

Vi tog fiskespöna och gick ner till båtlänningen. Bara otur att den ser ut att växa igen mer och mer.

Man måste staka sig ut ett bra tag innan det går att paddla sig fram med årorna.

Anledningen till vår tur på sjön var att jag skulle kolla om ett speciellt luktgräs som skulle växa på ett ställe vid sjön. Ni vet ett sånt som man kan göra flätor av och lägga in i klädskåpen.

De doftar gott hela vintern.

Men något gräs hittade vi inte utan vi fiskade istället och det nappade bra.

Bl.a. så fick vi de här abborrarna. En vägde 500 gram och den andra 400.

De ska vi äta upp nu till middag.

Jag har saltat dem med grovsalt och de har fått ligga så ett dygn.

Nu ska jag skölja bort det och sedan koka dem, göra en löksås till och äta färskpotatis från landet.

Kan det bli något godare?

Synd bara att vädergudarna inte är på vår sida idag.

Det är knappt man vågar sig ut och ta upp några pluggar (potatisar).

Som denna lilla trastunge, som sökt skydd under stenen vi har söder om huset.

Ni ser, regnet vattnar gräsmattan som växer men den går då inte att klippa idag.

Här är proportionerna någorlunda. Ni ser fågeln där under.

De är bra kluriga till att ta skydd.

Men tyvärr så sitter den inte där, nu längre.

Den måste väl äta, den också.

Hoppas bara den klarar ovädret.

En annorlunda råttfälla, ej att rekommendra.

2011-08-06T14:04:00.003+02:00

Vår gamle trotjänare, gräsklipparen gav upp samma dag som vi for på semester.
Först slutade den dra sig själv och då vände jag på den för att se om den dragit fast något runt rotorbladen.
Men där fanns ingenting annat än tuggat gräs. När jag så skulle starta den igen, så var den död
Maken som är en hejare på att laga allt, försökte inte ens att få liv i den då, eftersom vi ju skulle fara bort. Så vi ställde bort kraken på en undanskymd plats och gav oss iväg.

Nu sen vi kom tillbaka så var makens första uppdrag, att försöka få liv i vår duktiga grästuggare.
och efter en liten stund hörde jag den surra där ute. Ja, maken hade bytt tändstift och då startade den klockrent men fortfarande drog den inte sig själv. Nu hjälptes vi åt att ställa upp den på en träbock, för att få den i lämplig arbetshöjd och jag gick på andra uppdrag.
Efter en timme ungefär kom maken in och undrade om jag hade några gummihandskar. Jag har ju ett par men trots att de var för små pressade han in handen och förklarade att det inte spelade någon roll. Han ville ha ett ordentligt skydd på sig. För det var en råtta som krupit upp i hjulhuset på maskinen. Och vad som hände med den när jag drog igång motorn är ganska lätt att räkna ut. En vecka hade hela härligheten stått ute och surnat.
Usch, jag ska nog inte beskriva den synen men jag vill bara förklara att det inte var lätt att krångla ut råttan därifrån. Han började med en tass, sen innehållet i mitten av offret som blivit så lång och blöt att drivremmen halkade ur.
Tvi vale! Ingen råttfälla att rekommendera!
Men nu är vår gräklippare som ny igen.

Bilsemestern slut för iår.

2011-08-04T01:31:00.000+02:00

Nu har vi återvänt efter underbara dygn i Höga kusten. Där vi har klättrat, sett på utsikten, pustat i värmen, åkt båt, besökt ö i skärgården, gått på museer och upplevt andra sevärdheter, badat och bara myst.

Jag återkommer till det eftersom jag inte har hunnit med att gå igenom alla kort som jag tagit på turen.

Det blir nog svårt att välja, vilka jag ska visa er.

Onsdag var den första dagen som vi var hemma men eftersom vi hade lovat att vara med och hjälpa till under ett sommarmöte så blev vi hos mina föräldrar hela dagen.. Det anordnas varje sommar där och i år var det besöksrekord. Mycket mysigt och fint och vi fick verkligen höra på skönsång.

I den 25 gradiga sommarvärmen satt vi ute, i år var vi drygt 50 personer..

De är ju så duktiga, de sjungande kvinnorna som var där: Kaya Ålander som också spelade gitarr och hennes sångarkompis, som heter, om jag nu har rätt, Karin (någonting)..

Men nu ska jag gå och lägga mig . Jag känner mig mycket trött.

Återkommer sedan.

2011-07-24T22:37:00.002+02:00

Nu åker vi bort på semester i drygt en vecka.
Ha det så bra alla bloggvänner, så ses vi senare!

Lite axplock från veckans äventyr.

2011-07-22T01:13:00.001+02:00

Här några kort från sista dagen som renkalven var hos oss:

Den var intresserad av allt,

ville även vara med och spela badminton.

Denne ullhög fotade jag nästa dag när vi var hos mina föräldrar.

Min pappas egen-gjorda träskål, av en björdvrid, har blivit en mycket populär sovplats

åt den late kattgubben Berra.

Bredvid står två nappi, som användes förr när de mjölkade renarna.

Att strila ner mjölken i.

Nygjorda av min far.

Ut på deras bro hade denna färgglada groda placerat sig.

Den vittnade nog om regnskuren som skulle komma, senare på kvällen.

Så var vi en tur till Arvidsjaur idag men stannade till, vid Slagnäsbron, så hundarna skulle få dricka.

Värmen håller ju i sig. Nu i natt är det 14 grader varmt.

Nu har vi vant oss med temperaturer runt plus 20. Usch det kommer att kännas urtrist vintrigt och inte bekvämt alls när temometern går ner mot 10-sträcket. Men vi får hoppas att det dröjer.

Minst en vecka till, för åt veckan ska jag och maken dra oss ner mot Höga kusten.

För att mysa och ha semester, är det tänkt. Ja-ag längtar.

Vi är helgvakter till Homer, en renkalv.

2011-07-16T09:49:00.000+02:00

Han är så tam och riktig.

Homer, som han kallas kom till oss, på fredag kväll

och ska stanna till på söndag.

Här i samspräk med Vinka, vår blandrastik, Men men hon var fruktansvärt intrresserad först. Men hon fick inse sin bergränsning..
Flickorna i byn ska sköta om honom när jag, en stund idag,
ska vara med på biblioteket och medverka där.
Där vi ska prata om Arbetsstugorna, instutitioner där barn fick gå i skola och lära sig hyfs och vett.
Med hårdhänta metoder. Min bok handlar ju om det livet.

Åskan hördes på avstånd ikväll och snart satt vi under den bredaste regnbåge jag sett.

2011-07-11T23:07:00.000+02:00

Vi kuperade bänkarna på vårt potatisland när åskan började mullra i fjärran.

Därför skyndade vi oss att bli färdiga för det är inte att rekommendera att gräva i jorden när det är åska i luften. Väl inne tog jag en snabbdusch också för jag var blöt i svett. Åskan dröjde och efter en stund insåg vi att den kommer nog inte hit. Men det gjorde regnskuren.

Regnet blötte vår gräsmatta men upp i himlen formade sig den bredaste regnbåge jag sett. Ett tag såg jag två stycken men de gick inte att fånga med kameran tillsammans.

Här går den ner öst om oss.

Här går den ner väster om oss.

Och mitt fram kom ett svanpar simmande. Ser ni den lilla knölen i mitten, på svanryggen.

Det är en svanunge. Konstaterade jag när jag zoomade bilden men då blir svanarna så suddiga.

Här syns den lille mellan svanföräldrarna lite bättre.

Och över oss och över hela landskapet svävade regnbågen klar och stark.

Kommer vi att hitta skatten, eller är det ett tecken? På vad???

På natten, på hemväg från renkalvmärkningen.

2011-07-09T23:30:00.003+02:00

Klockan tre på natten var vi hemma efter en kvälls/natts hjälp med att köra in renarna

i gärdet, sen var vi med vid märkningen.

Så här såg det ut vid båtlänningen, där vi körde förbi. Vid en av sjöarna här hemma.

Mot andra hållet.

På kvällen hällde regnet ner så det var både varmt och blött på markerna.

Dimmorna svepte in landskapet, som fortfarande är ljust både dag och natt.

Här en bild tvärs över sjön.

Vad är detta?

2011-07-06T23:21:00.004+02:00

Vad tror ni?

Ska förklara senare!

Några av er gissade rätt!

Det var den här gynnaren som låg och rullade sig i gropen vid dammen, som jag nyss har spolat vatten i nu.

I gropen intill där larven nu var har jag tänkt ett våtmarksområde, med växter som passar där.

Vacker är den men vilket flygfä den är ämnad till, har jag inte lyckats klura ut än.

Kanske någon som tänkt käka upp trädgården för mig. I så fall var det ju dumt att bara fota av gynnaren, skämt åsido.

Kanske ni kan hjälpa mig?

Nu har jag snart städat förrådet.

2011-07-06T00:40:00.000+02:00

Efter rengälorna som jag var med på, två kvällar efter varandra, så har jag varit en aning slö. Då var jag inte isäng förrän vid 3-4 tiden och det känns, dagarna efter. Jag ska nog fara en gång till men jag hoppas att jag hinner stöka undan i förrådet som jag städar, innan det blir aktuellt för mig igen.

Under arbetet med att sortera saker och kläder har jag nöjet att både se och höra

alla inneboende fåglar som nu har ungar att mata.

Vilket enormt knippe flugor och insekter som flugsnapparen har fångat.

De som han/hon är på väg in i holken med.

Åt andra hållet sitter rödstjärten på holken.

Eftersom det bara är någon meter mellan mig och fågelns boställe

så är han en smula orolig. Men efter en stund lungnar han/hon ner sig.

Och under takåsen tittar hussvalorna ut med sina huvuden. Flera i rad.

På marken under syns flera stycken äggskal som gått av på hälften.

Där är också familjelyckan total.

Ikväll regnade det lite, hoppas inte det fortsätter så hela morgon dagen.

Kanske hinner jag klippa lite gräs om det är torrt, innan vi far och grattar vårt äldsta barnbarn.

Renkalvmärkning på gång.

2011-07-03T22:04:00.001+02:00

I någon vecka är det nu kalvmärkningsdags.

Vi var i gälan igår kväll och nu ikväll far vi igen. Till ett annat ställe.

Det var ganska mycket renar igår och som alltid är det roligt att vara med.

Men det blåste rejält och mot nattkröken blev det isande kallt.

De större barnbarnen följde med oss och trots att de trodde att de tagit på sig rejält med kläder

så gick nattens vindar igenom och de började frysa.

Då gick jag till bilen och hämtade jackan som hunden brukar ligga på.

Den var tillräckligt stor för de båda att krypa in i och då blev de varmare.

Men för att inte frysa så kan det hjälpa att röra på sig lite.

Här försöker min man att snara fast någon kalv som sen ska märkas.

Men aja baja, ingen vaja (renko).

Det krävs både fokus och att man är snabb och försiktig på samma gång.

Den yngre generationen fick springa lite, när det blev dags att sätta brickor på kalvarna.

För att bättre kunna se vilket märke som kalven ska märkas i.

När vi kom hem klockan tre på natten var det 7 grader plus.

Kyligt men jätteroligt.

Ett riktigt midsommaräventyr.

2011-06-27T00:42:00.003+02:00

Vi for med bilen på en tur upp till Norra Bergnäs, startade kring 6-tiden på midsommarkvällen.

Efter att ha kontrollerat på vädersajter och bedömt att vi skulle nog fara åt det hållet,

för att få det bästa vädret. Och vi fick det också.

Stället vi stannade på låg vid Piteälven. Älven är oreglerad och vild så här års
för upp i fjällen tinar snön som bäst just nu.

Ibland var midommarsolen lite gömd bakom molnskyar

men det märks ändå så långt upp solen står, på himlen.

Där myste vi och hade jättetrevligt.

Och hunden fick äta upp det sista av renskaven och städa murikan.

Mums!

Skvattram doftar så starkt och gott och i full blom är de just nu.

Vet ni att den är bra mot mygg och knott.

Om man gnuggar sönder en kvist, så växtsaften kommer ut.

Då kan man stryka på den på huden och myggen flyr.

Nästan klockan 24.00.

Kartboken hade vi glömt på köksbordet. Men vi trodde att vi visst var vägarna drar, därborta.

I alla fall ungefär. Dessutom har vi ju en GPS. En ny och fin.

Så vi körde en annan väg hemåt, trodde vi. Vi körde och körde men blev misstänksamma för vägen blev så lång. Så vi tog av efter en möjlig väg som vi trodde. Dessutom så protesterade inte GPS:en så mycket.

Efter en stund höll den dessutom med. Men vägen blev smalare och smalare och så låg bil som vi har och så tungt lastade som vi var blev det svårare och svårare att ta sig fram.
Båda mina föräldrar följde med oss, också.

Till slut såg vi ingen annan råd än att ringa vår yngsta dotter, hon var hem, som vi visste.

Hon fick kolla läget, hon fick kordinaten och med hennes dators hjälp konstaterade hon krasst:

Ni måste vända.

Vägen slutar där.

Det gjorde vi med ett leende på läpparna och hon dirigerade oss efter den rätta vägen.

Visst, GPS:en är otrolig men efter smala skogsvägar är den inte att lita på.

Och en kartbok ska alltid ligga i bilen!

Vi kom oss hem till slut, klockan 3 på morgonen.

Imorse var jag glad, ikväll är jag arg!

2011-06-23T00:41:00.000+02:00

Idag har det varit en både rolig, jobbig och hemsk dag.

Vi var till Luleå och det var ju ganska roligt.

Men på hemvägen fick vi ett besked som fick mitt humör att dyka.

En sak som vi hoppats på, ödslat så mycket tid på.

Tänkt och planerat för, blev med ens helt meningslöst.

Jag behöver inte tala om vad beskedet gällde men

när man ingår en överenskommelse, kan kalla det avtal,

även om det är muntligt.

Då bör det gälla, tycker jag.

Då kan man inte gå ifrån det med en axelryckning.

Den personen som gjorde det, gjorde bort sig, rejält

för mig åtminstone och det lilla förtroende som jag hade för den människan,

blev ordentligt naggat i kanten.

Ja, alla omkring mig blev bedrövade, förfärade och ilskan

vi känner har inga gränser.

När det nu har gått några timmar känner man förstås

att ilskan ger med sig mer och mer

Naturligtvis är bara att svälja förtreten och gå vidare

men lätt är det inte, alla gånger

Dammbygge idag.

2011-06-19T01:41:00.001+02:00

Idag har jag burit sten så det verkligen

känns i alla mina muskler och leder.

Några stenar vägde ganska bra, det vill säga: var just så pass att jag orkade dem.

Jag grävde och slet. Lyfte och vände på stenarna. Innan jag var nöjd.

Men då och då kom mina fingertoppar emellan.

Därför är de nu både känsliga och okänsliga.

Känsliga genom att de är ömma, okänsliga genom att finkänsligheten är skadad.

Men intressant och roligt var det att omdama min damm.

Synd bara att det blev ett litet hål i dammfolien, på kanten.

Det blev när jag steg på en sten som vickade rejält mot folien och på andra sidan folien låg en annan sten.

Så, klart som korvspat, ingenting håller för det!

Jag är stolt över mina inneboende. Att de inte har övergivit min misshandlade damm.

Fortfarande bor de där, och när de inte vill bada så söker de sig upp bland stenarna.

Jag räknade idag till fem stycken

plus alla grodyngel de satt till värden redan i vår. De simmar också där i vattnet.

Visst, lite skärrade är de. För annars brukar de vara mycket blygare.

Skir - veckans fototriss.

2011-06-19T01:38:00.001+02:00

Blåsippan - finns det någon skirare blomma?

Kanske hjortronblomman kan tävla med den?

Sen måste jag bara få lägga upp en skir vårgrönska, eller hur?

Fler fototrissbilder ser ni här:

http://fototriss.blogspot.com/

Pingsthelgen är början på den riktiga sommaren.

2011-06-12T01:37:00.003+02:00

.En pingst i njutningens tecken.

Men först en massa skrot som ska köras bort.

En karavan med en del av forna nyttogrejers sista färd.

Jag sådde också hela grönsakslandet i fredags. På kvällen satt vi ut och grillade när denna ladusvala

sökte bomaterial i det nysatta potatislandet.

Efter en heldag med omläggning av vår gamla damm, var det skönt med lite badbus på pingstaftonskvällen.

Vi hade nästan 30 grader i luften och vattnet kändes ganska skönt faktiskt.

Pingstaftonsmys på stranden.

fortsättning...

på jakt efter en bit korv...!

söderut från vår badplats.

västerut, med storbergets norrsida i bakgrunden.

norrut mot den hägrande midnattssolen

är syskonen överens: nu storasyster, har vi övertaget.

Alla är överens att pingstaftons kvällen var lyckad.

Åska och sommar. Det hör ihop.

2011-06-08T22:36:00.097+02:00

Så kom sommaren. Med buller och bång.

Efteråt var det strömlöst och varmt men mycket vackert.

När ovädret kom igår blev totalt svart. Jag var ensam hemma med hunden.

Tänkte jag skulle vara inne men blev för orolig, för det verkade bli ett allvarligt oväder,

den här gången.

Så jag satte mig med vår hund i bilen och kameran fick som vanligt följa med.

Blixtarna avlöste varandra och hårda mullranden hördes i ett.

Efter en stund blåste det så träden stod som krokar och ett och annat gick faktiskt också av.

Jag höll på att plantera i trädgården innan det brakade loss.

Hade inte hunnit städa undan så allt som låg löst blåste omkring.

Genom bilrutan syuntes inte myckt annat än blixtar, och dunder strax därefter.

Ovädret gick till slut över och när vi till slut gick in hade vi ingen ström.

Men åskan slutade inte där.

Det mullrade hela kvällen och strömmen fick vi inte igen förrän halv 12 på natten.

Åskan hade slagit sönder vårt ställverk.

Idag har det också mullrat betänkligt.

Så pass att alla känsliga saker som datorer, modem

och dyligt har vi haft urdragna från elnätet.

Men vackra och dramatiska molnformationer finns det att se under dagar som denna.

Och så varmt. Vi har legat på nästan 25 grader hela dagen och nu inatt är det 16 grader varmt.

Härligt! och det växter där ute, så det knakar.

Ikväll är det lungt men det mullrar i bakgrunden.

Över sjön går regnbågen ner. Med foten både i skogskanten där bakom

och den syns även, i sjöns spegelblanka yta.

Skönt, med lite stillsam dramatik!

Grodprinsar och små solar.

2011-06-02T01:32:00.000+02:00

En riktig grodprins, finns i min damm.

Men eftersom jag är upptagen överlåter jag till någon som är ledig, att pussa honom.

Jag höll på i trädgården men hade kameran med mig. Det är trångt i svalornas bo och de kämpar om vem som ska få bo där i sommar. (De är snabba de små rackarna, svåra att få på bild.)

Ibland gick det till rena handgripligheter.

(Trots att fågeln satt fast så höll jag inte på att hinna. Fokuset blev lite, så där... på en vinge.)

Dessa två kom och hälsade på! Alltid skoj!

Sen måste jag bara få visa, denna gula ros som är så missförstådd tycker jag.

Jag går igång på dessa gula solar som faktiskt inte har börjat lysa än, i min trädgård.

Denna bild tog jag i måndags på väg till Luleå.

Vi stannade och fikade på ett ställe och där lyste kabbelekorna vid strandkanten.

Veckans fototriss. "Ljuset"

2011-05-29T16:07:00.004+02:00

Vårljuset.

Nu när natten har tagit semester, är det ljust natten lång.

Häromkvällen gick jag ut sent om kvällen och fick se hur vårljuset silade in mellan molnen.

Fototriss: http://fototriss.blogspot.com/

Jag skulle ju naturligtvis inte säga nej till ett "zipshot kamerastativ" från

http://www.coolstuff.se/ZipShot-kamerastativ

Nu har vi sommarlov från samiskan.

2011-05-26T23:58:00.001+02:00

Sista kurskvällen, är vi utomhus. Vid Vaukaströmmarna i Arjeplog.

Där är det fint! Det enda som är synd en kväll som denna är att det är så kallt.

Vinden blåser småspik och vi sitter och huttrar fast solen lyser på oss.

Synd att inte alla kunde komma.

Men vi som är där har det mysigt.

Där på träpallen sitter jag, fast just nu är jag bakom kameran.

Vi gör upp en eld för trivseln och värmens skull och vi får lektioner i

vad saker ut i naturen heter på samiska.

Som att gran heter guossa och att skata heter skiret.

Att enbusken heter gaskkas och att en lavskrika är en guovssat.

Ja, jag har det uppskrivet.

Det är för länge att komma ihåg annars, ända till den 22 augusti då vi börjar om.

Men nu är det sommarlov.

Jag hade en riktig mysdag igår.

2011-05-23T12:40:00.003+02:00

Igår fyllde jag år och det blev en riktig höjdardag.

Inte så dumt att fylla på en helgdag,

för då om man har tur kan det bli en del besök.

På förmiddagen for vi för att se om det hade torkat upp efter snön på en skogsväg,

om det gick att köra på den nu, med fyrhjulingen.

Jag tog denna bild från backen,

fin utsikt, inte sant

från stugtomten där?

Sen kom barnen med sina familjer. Här provas balansen.

Lilla Emma är starkt koncentrerad men pappan gjorde det lite svårare för sig.

Även hundarna hade roligt. För roligt kan man säga.

Samojeden Freja luktade urkk och hade stora smutsiga fläckar i sin vita, fina päls.

Det sedan hon var ut på kissartur.

En liten stund, ensam.

Hon fick sig ett rejält bad.

Måste bara visa kortet jag fick, jag hoppas det går att läsa.

Om ni klickar på det så blir det ju större.

Annars fick jag också, en sameflagga som sitter på väggen bredvid bron, redan.

och andra både bra och fina saker.

Det här är en härlig årstid, när allt är på gång!

2011-05-17T00:17:00.001+02:00

Älgens fjolårskalv har älgmamman stött ifrån sig.

Den måste klara sig själv nu, när hon ska föda nya ungar.

Han är inte van med att bli fotad, och blir han så nyfiken.

Tills vår jakthund, som vi har längst bak i bilen får se honom.

Hon blir helt tokig men jag hinner ta några bilder.

Orrspel hörs överallt.

De här bilderna är tagen genom en bilruta.

Därför är de lite suddiga.

Men hackspetten är inte rädd av sig.

Där den sitter och trummar på vår parabol-tall.

En kärlekstörstande talgoxe, hoppas kunna sjunga till sig en maka.

och grodorna vill också föröka sig, kväker och tumlar om i vattenhålen.

Det är mycket som händer nu,

nätterna har börjat bli ljusa häruppe nu och

det är nästan synd att behöva sova.

Vinterns sista isrester gled nerför Laisälven idag!

2011-05-09T23:30:00.000+02:00

och jag var på plats, för att skåda på den.

Ovanligt lite vatten, för årstiden, är det i den outbyggda älven.

och isen som kom strömmande, törnade mot stenar och holmar, där vi stod

just ovanför där älven drar ihop sig.

En del sjöfåglar flög ivrigt, från vak till vak.

och tur att sädesärlorna är små och lätta, för isen var så uppmjukad

och knåsades sönder mot det minsta hinder.

Stora hinder på dess framfart var stenholmarna där strömmen tar i.

men innan de når de riktigt trånga passagerna hade isflaken knådats sönder till flytande

iskrossmassor.

Där borta, är den riktiga forsen. Dit man bara kan färdas med båt.

Snart, snart kan vi besöka holmen igen, och stugan där.

Grattis E! En helg i Tjärnberg var blev ett fint minne.

2011-05-08T22:10:00.002+02:00

I helgen var vi till Tjärnberg, efter Silvervägen i Arjeplogs kommun.

Min man har fyllt jämt och släkten bjöd honom dit för att äta och må gott.

Vi bodde i två stycken 6-bäddars stugor.

Jättefina var de.

Där åt vi så vi var nära att spricka, en 3 rätters middag.

Middagen är nära nog det godaste jag ätit någongång.

De är kända för att maten är god, men att den var suverän, kan nog alla skriva under på.

En del åt laxtallrik andra någon viltröra till förrätt, rökt renskav(souvas) eller rensadel med kantarellsås och till det potatisgratäng till varmrätt. Samt glass med hjortron till efterrätt.

Åh, vi åt så nu klarar vi oss i flera dagar.

Och miljön där i restaurangen var mysig med mycket vilt. Uppstoppat vilt.

Och jubilaren, min man var med och spelade tillsammans med

den duktige stugvärden, Hilding Andersson.

Min man ångrade att han inte hade tränat mer men det gick ändå bra.

Hilding är en otrolig duktig musiker

och berättare, känd i vida kretsar både lokalt och längre bort.

Varje sommar hålls en välbesökt spelmansstämma, där i Tjärnberg, en helg i slutet av juli

och deras julbord i december är vida berömt för att vara gott och med god underhålling.

Att musiken var spännande att lyssna på, tyckte K. trots att timmen började bli sen.

och lilla E. höll med.

Vår dotter L. som är jätteduktig på att sjunga fick också hjälpa till.

Alla klappade händer och hade roligt.

Sen gick vi en promenad i kvällsskymmningen. Längs en grusväg som troligtvis varit oplogad i vinter.

Men nu gick det utmärkt att ta sig fram efter den.

Denna vårbäck brusade lång väg.

Efter en natts sömn i stugorna, städade vi ur.

Här är nästan hela den yngre skaran.

Vi var alla mycket nöjda med resan och vi behövde knappast någon mat idag.

Majbrasa, i härligt vårväder.

2011-05-01T02:51:00.006+02:00

så här var utsikten, från vår kaffe-eld.

sen tände vi brasan som bestod av en gammal träbåt, ett halvt svinhus,

samt en massa kartonger och andra träbitar och sedan även två julgranar.

här är äldsta dottern L, med lilla K, den yngsta vid majbrasan.

Men var det inte, lite blött att ligga på myrmossen, T?

och J. I det gröna repet är vår hund Vinka, fästad.

Hon som är mest intresserad av alla råttor och lämmlar som invaderat hela vårt område.

Våra två äldsta besökare njöt av våren, brasan och att få prata med varandra.

Brasan tilltog och vi sjöng i riktig våryra: "Vintern rasat ut bland våra fjällar.."

Sällskapet kanske inte var så jättestort men det var innerligt och äkta.

Men kvällen led mot sitt slut

och elden blev till glöd.

våra döttrar som är de bästa vänner skojade med varandra och våra charmiga linslöss, våra barnbarn, var med även de.

Vid brasan.

Men kvällen som varit full av lördagsgodis och varma mackor, började lida mot sitt slut

och ivern förvandlades till trötthet.

Ju senare, desto jobbigare.

Elden brann ut och tyvärr blev det blev ingen raketuppskjutning, eftersom vi hade glömt av att köpa fyrverkerier. Men kvällen var ändå lyckad och alla gick nöjda hem till sitt.

Glad 1:a maj!

Angående mitt förra inlägg:

2011-04-28T14:14:00.002+02:00

http://skogstrollettycker.blogspot.com/2011/04/vart-siebnespuoda-storberg-behover-inte.html

så vill jag bara säga, nu sedan känslorna har lugnat sig lite:

Jag tycker ju om vindkraft och en vindkraftspark kan faktiskt vara ganska stilren och snygg.

Dessutom fyller den ju ett syfte, så gott som något och jag vill verkligen inte bara vara emot.

Men jag tycker det finns så många andra redan exploaterade platser där det blåser bra och där det inte finns några möjligheter längre att bedriva någon form av naturlig verksamhet, seriös upplevelse eller kreativ turistverksamhet.

På en sån plats finns det utrymme för vindkraft, tycker jag.

Men inte där det finns ostörd vildmark eller dit folk längtar för att få uppleva och att finna ro.

Vårt Siebnespuoda, Storberg behöver inte bära några vindkraftverk. Idag kom svaret.

2011-04-28T00:22:00.002+02:00

Så skönt med ett så riktigt beslut!

Idag fick jag en hel lunta med brev och utskrifter från Arjeplogs kommun.

Som svar på ettt brev som jag skrev när det kom till vår kännedom att det fanns planer på vindkraftsutbyggnad på flera ställen i vår kommun. Bl.a. på Storberget/Siebnespuoda där vi boende i området till stor del har vårt friluftsliv. Genom skoterfärder dit upp, skidturer och även på sommaren har vi utflykter dit upp.

Vi brukar dra med i stort sett alla som är intresserade av en tur dit upp, om det bara går.

Detta område blev räddat redan 1994, av oss ortsbor när hela området skulle utförsäljas och avverkas.

Det gick då så långt som till Tomas Breskys program, "Norra magazinet".

Som resulterade i mycket fin respons från hela Sverige och även personer som bodde i utlandet hörde av sig och peppade oss. Undersökningar gjordes av den gamla skogen och dåvarande Domänverket som nu är Sveaskog drog tillbaka köpet. Området blev därefter skyddat eftersom det hade så många värden som kultur och gammelskog.

Med vår lilla förening i ryggen framförde jag nu våra synpunker på Storbergets lämplighet att bära en massa vindsnurror där uppe. Jag skrev också ner våra åsikter om en massa vägar, brus, blinkningar och framför allt en massa säkerhetstänk. Mitt i vårt orörda landskap. Det lämpar sig kanske för turism men inte för en massa vindsnurror här och där.

Kan ni tänka er en massa blinkande ljus och rotorblad som snurrar, på fjälltopparna, i den här bilden?

Jag tycker det vore ett helgerån och det sade jag i mitt inlägg också.

Idag fick jag en kungörelse, inte ett beslut men utifrån det jag har läst så verkar det som om har man tagit intryck och vill samråda både med samebyar och med ortsbefolkningen.

Kanske att kommunen har insett läget, att vi är en turist och samekommun.

Med många värden som man måste vara försiktig med, för att inte förstöra.

Det är ju bra, men allra bäst är kommunens kommentar till mitt brev:

Den inlämnade skrivelsen har vunnit gehör såtillvida att kommunen har ändrat handlingarna så att området betecknas som område olämpligt för vindkraft.

Hurra! säger jag och Tack! kommunen.

Buzzador för Bifiform balance, med mjölksyrebakterier.

2011-04-27T00:00:00.002+02:00

Ett piller om dagen lovar fungerande mage - varje dag.

för någon månad sedan fick jag erbjudandet att bli Buzzador, alltså att få prova en produkt och sen att ge utlåtande om den. Eftersom jag är en nyfiken natur så var jag inte svår att övertala.

Särskilt inte när jag sedan fick erbjudandet om att prova denna produkt.

Det kändes mycket lockande att få prova något mot min tröga mage.

Nu är det dags för slutrapport, jag har ätit ett piller varje dag under en månad. Ett piller med massor av nyttiga mjölksyrebakterier. Marknadsförs i Sverige av Ferrosan AB, Tyresö.

Bififorms hemsida: http://www.bifiform.se/

Jag har delat ut burkar till alla intresserade bland mina vänner och grannar och fått lite olika reaktioner.

Kan nog säga att Bifiform balance kanske inte fungerar lika effektivt som flytande probiotiska preparat men har men inte så stora besvär kan de nog vara bra.

Min erfarenhet av preparatet är att det fungerar om jag bara kommer ihåg att dricka mycket vätska och att jag tar en motionsrunda, helst varje dag. Slarvar jag med det så är min mage lika trög som förut.

Jag gav en burk till en äldre herre som haft mycket problem med magen och hans mage har fungerat så där, under tiden som han provat. Alltså inte helt stopp, faktiskt.

En annan som provade Bifiform sa att det fungerade bra, men han hade å andra sidan inte speciellt mycket problem.

Så, mitt utlåtande blir ungefär 3 av 5 poäng.

En dagstur upp till fjälls.

2011-04-25T00:35:00.002+02:00

Igår, lördag var vi upp till fjälls, utan skoter men med massor av barn.

Efter Silvervägen for vi mot Norska gränsen men stannade överst på sjön Sädvajaure, just nedanför byn Vuoggatjålme.

När vi körde upptäckte vi plötsligt en råtta på vägen vid byn Jutis . Inget konstigt med det men vi blev en aning skeptiska när det med ens fanns en massa råttor överallt. Bredvid vägen, över snön och överkörda på vägen.

Då gick ett ljus upp, det var fjällämlar. Denna gäst som förökar sig så ohämmat.bara vart sjunde år ungefär..Vi stannade till och jag försökte fånga en " viktigpetter", vid vägkanten. När den till och med stannade och skällde ut mig, så klickade jag snabbt, innan den vände och ilade iväg över snön.

Vi stannade på ett ställe där det såg jättefint ut, att fika och äta. Sen gick vi ner på isen för att fiska.

Det nappade faktiskt riktigt bra av rödingar av alla storlekar. Alla som ville fick med sig en kok-fisk hem.

- men de som tröttnade, eller kanske tyckte sig ha fått nog med fisk, på ett tag, tog tillfället i akt och vilade. Mådde gott en bra stund.-

-eller bara lufsade på, längs den hårda, men tärda isen-

-en del hade större nöje av att plaska och försöka undvika att blöta ner sig.

I vattnet som hade bildats vid strandlinjen, ovanpå isen-

Men under färden hemåt, brände färggranna kinder och tröttheten tog ut sin rätt.

Efter en påfrestande utedag i en naturlig ljusterapi var vi alla ense om att vi haft en lyckad fjälltur. I en natur som visade sig från sin bästa sida.

Men att få göra utflykter som denna ändras fort, eftersom till och med fjällisarna, inte går att lita på så länge till.

Där jag stod hördes knastret av iskristaller som smälte i värmen och forsande strömmar under isblocken längs stranden, blev allt ilsknare, timme för timme.

Så, se upp i fortsättningen, med isarna.

Glad påsk, till er alla.

2011-04-21T13:40:00.000+02:00

Glashöns, ägg och kycklingar från Norrskensglas, i Arjeplog

Nu har vi varit och hämtat våra egentillverkade glasskålar.

Så här blev de.

Trevlig helg!

Idag har vi varit och blåst oss egna skålar!

2011-04-20T00:23:00.005+02:00

Tala om intressant!

När maken fyllde år för någon vecka sedan fick han av oss släktingar bl. a. ett presentkort på glashyttan"Norrlandsglas", Sveriges nordligaste glashytta som öppnat sin verksamhet, i Arjeplog och jag hade så tur, att jag fick hänga med.

Så idag var det dags.

Några gick dit sista biten, och de äldsta fick åka bil.

När vi kom dit fick vi fika och sedan fick vi glasblåsare värdefull information.

Man kände sig nästa skräckslagen, för det var fruktansvärt spännande och varmt.

Både jag och maken skulle få blåsa varsin skål eller glas. Bara att välja. Vi tog skålar.

Maken fick börja, under vägledning och hjälp och fick så småningom till en fin blå skål.

Under bearbetning av glaset stoppades det in i denna jättelika heta ugn, 1200 grader, gång på gång för att värmas.

Och värmas gjorde vi också som jobbade på nära ugnen och även

publiken som vi hade med oss, trots att de satt längre bort.

Det var bara en som inte tyckte stället var speciellt spännande.

Lilla Klara, 1 år fick ju inte springa fritt på golvet.

Då kan man bli arg och irriterad men tur att det går över.

Efter makens suveräna arbete var det min tur och starkt koncentrerad på uppgiften, fick även jag min skål färdig. Men vi fick inte ta med oss dem hem, utan de stoppades in i en annan ugn, för att sakta kylas ner.

Vi ska hämta hem dem på torsdag.

Då först kan jag visa det färdiga resultatet.

Här en del andra grejer som tillverkas där:

En glasripa.

Älgbajskula!

och supersnygga karaffer.

är bara några av de saker som de tillverkar där.

De är jätteduktiga, kolla in och läs och skåda själva.

http://norrskensglas.se/om-oss

Det är vår, plusgrader och ett strålande väder!

2011-04-18T01:12:00.003+02:00

Nu har våren kommit med besked.

Fortsätter det i samma takt så blir det till och med sommar inom kort.

Varje dag har det varit massor av plusgrader och snön tinar så fort att man kan se med blotta ögat hur det den försvinner. Skoterföret är borta, på snön. Jag kan inte annat än tycka synd om alla påskfirare som kommer inom kort och ska köra skoter, åka skidor och vistas på snön. De kommer att få begränsa sina färder om det inte blir minusgrader på natten.

På isen var det för en vecka sen så mycket vatten att det inte gick att vara där.

Men nu har den flutit upp, blivit blank och hård och vi packade säcken för att få vara ute och må gott. Tillsammans med sonens familj, som var på besök hos oss i helgen.

En riktig högtidsdag!

Lilla Emma har haft feber förut och var lite snorig än

men hon gillade att åka skoter. Vår son surrade på många varv ut på isen, i sakta mak..

Hon ledsnade inte på att åka och när han slutade, då protesterade hon.

Använde sina kraftiga röstresurser.

Härligt var det - men jag fick en aning om hur det kan kännas för en "kälaknöl" i ugnen.

För solen var varm och jag var ju klädd för skoterfärd.

En sak är säker, såna här dagar bör tas tillvara för de kommer inte igen!

En välkommen vårgäst!

2011-04-05T14:59:00.002+02:00

Så roligt! Att få se denne vårgäst igen!

Minnet kommer tillbaka! Från mitt barndomshem där en hop aspar växer runt huset och som under min barndomstid hade en massa starholkar, uppsatta i dem.

Holkar som nära nog var fullbelagda varje vår och varje fin-väders-morgon, gick jag ut lite tidigare än vad jag behövde. Jag gick ut till i denna symfoni, som utspelade sig upp i trädkronorna. I väntan på skolbussen fanns det nog inte bättre sätt att börja skoldagen på. Fast naturligtvis tänkte jag inte så, inte då. Jag trivdes bara i ljuset, i värmen och i vårstämmningen som andra fåglars och stararnas parningstjatter var ett bevis på.

På helgerna var det detta visslande och klunkande ljud, drillanet från asparna som fyllde luften. Det kändes det så hemtrevligt och skönt och rofyllt. Aldrig blev det ensamt för ett barn som inte hade några syskon.

Vårstämmingen blev så vanlig, var så underbar och så förväntansfull.

Synd bara att stararna försvann. Holkarna blev tomma och nu har många av dem förfullit.

Nu i morse, satt han på snödrivan. Min man kom in, förvånad över den ovanliga fågel som han sett. Den var så konstigt orädd. Så jag skyndade ut med kameran och fick denna bild på vår vårstare.

Kanske dags att göra nya fågelholkar!

Hur kan man behandla människor så, i dagens Sverige.

2011-04-05T00:39:00.004+02:00

Detta är LIPPE. Ett exempel på människomisshandel (psykisk misshandel bl.a)! KLICKA HÄR för att komma till hennes blogg! Så modigt av henne att gå ut så här! Och här är fler utsatta: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/paaskuppropet/pressrelease/view/exempel-paa-naagra-faa-enskilda-fall-i-sjukfoersaekringen-592019?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Alert&utm_content=pressrelease

Vårens seger över vintern.

2011-04-03T11:55:00.004+02:00

Vi har varit smått oroliga för vår gamla uthuslänga, som håller på vara en aning skraltig.

I vinter har den fått bära ett snötäcke på över en meter och hur tungt ska inte det ha varit.

Vid en snabb uträkning så innebär det att taket har burit mellan 35 000 och 40 000 kg snö i vinter.

Vilket betyder att vi nog inte behöver vara så oroliga längre, för stabiliten på den gamla byggnaden.

Idag när temperaturen står på 8 grader plus så höll inte hårda isiga snötäcket längre,

utan dånade ner och jag skyndade mig ut med min kamera.

Under tiden jag stod där så släppte ett stort snösjok, men jag hann inte ta en bild på det.

däremot kan jag visa på de isiga snöspjuten

som nyss dånat ner från taket.

Mer fototriss: http://fototriss.blogspot.com/

Nu har vi en väg upp på Siebnespuoda.

2011-03-28T22:02:00.002+02:00

Igår körde vi milen upp till vårt utsiktsberg, lågfjället Siebnespuoda

därifrån man ser 10 - 20 mil från Norska gränsen ända till mot Bottenvikens kust.

Här är utsikten norrut, mot Arjeplog och det stora berget där, Galtispuoda.

Vi körde upp spåret. Så det senare i vår ska gå lättare att ta sig dit,

med skoterkälkar och med ungar.

Här illutrerar Vinka, vår hund, föret i snön.

På många ställen mer än meterdjup snö utan stadga,

Under den lite hårdare ytan, liknar den en blandning av strösocker och grovsalt .

På de brantaste delarna fick jag ta mig fram med skidorna och hunden till fots.

Överallt i den skyddade skogen, hänger gammal grön lav i de magnifika granarna

och i den vilda naturen bildas många fascinerande konstverk.

Just innan toppen är snön extra lös och djup med massor av växtlighet under den.

Snöskotrarna som plöjde fram vägen upp, dök plötsligt ner och det behövdes både

spade och starka armar för att kunna fortsätta färden.

Många svettdroppar och droppar av smält snö gjorde oss alla blöta.

Den tålmodiga 8-åriga tiken vandrade på, för kälken hade vi valt att lämna längre ner på berget.

Och upp kom vi så klart!

Första turen i år!

Som vanligt blåste det småspik där uppe. Det kändes särskilt kallt, i våra lite blöta underkläder.

En som absolut ska vara med, hur jobbigt det än är.

"Vinka", kom också upp till toppen, snöig och flåsande med tungan hängande,

men nöjd.

En kort stund fick vi ta igen oss innan det blev för kallt.

och vi fick återvända.

Men vi hade gjort en väg dit upp, att använda under många härliga skoterfärder, i vår.

Fototriss utmaning i veckan: Färgstark.

2011-03-27T19:49:00.000+02:00

Ljuvliga vår, som den kan se ut här uppe. Här några färglada klickar i annars vitt landskap.

Upp på en klippa i fjällandskap.

En fullgul måne, i ett vinterlandskap.

Här är våren kort och intensiv. När snön smält bort är det sommar, på en gång.

Vår lilla tjärn en midsommarnatt, mot norr.

Andra färgglada trissutmaningar: http://fototriss.blogspot.com/

Fototriss utmaning den här gången: På G!

2011-03-21T00:13:00.003+01:00

Här har vi haft "På G" hela dagen

Grattis på högtidsdagen, klockan 6 på morgonen.

På sängen.

Den nye 60-åringen fick en massa kort och presenter och upplevelser "på G"

Blomster och hyllningar på högtidsdagen.

20 mars, på gränsen till att våren är "på G"

Här finns fler "På G"-bilder: http://fototriss.blogspot.com/

Så underbart väder!

2011-03-16T23:08:00.000+01:00

Siebnespuoda, vårt lågfjäll som solar sig i det vårliga ljuset.

och den lilla knabben Batsevaare (jag vet inte hur namnet stavas)

Men bergen glänste i det vårliga ljuset.

I dag när jag åkte förbi.

Vittnade om den härliga tiden vi har framför oss.

Fototriss utmaning i veckan: Öppna!

2011-03-13T01:06:00.002+01:00

Idag stod jag i sameföreningens stånd, på marknaden i Arjeplog.

Utsikt därifrån: Fontänen vid Silvermuseet i Arjeplog.

Den är ÖPPEN och vattnet har sprutat

där hela denna vargavinter.

Vårt marknadsstånd stod som granne till denne öppne och glade man.

Öppen för att skydda sig mot kalla vindar och vinterns kyla.

Här är sameföreningens stånd.

Med en öppen och glad Sofia, min dotter som försäljare.

samt denna glada och öppna samekvinna, Ann-Kristin.

Här en annan kvinna, Gunhild.

Öppen för att visa på sitt samiska arv och sina fina handarbeten.

Vattnet är fortfarande öppet, där strömfåran är som stridast.

Trots att kylan varit kompakt hela denna vinter.

Det blev ett fototriss, dubbelt upp.

Med sex bilder istället för tre.

Men jag hade så svårt att välja....!

Fler bilder i fototriss utmaning: http://fototriss.blogspot.com/

Fototriss utmaning den här veckan: SE UPP!

2011-03-06T01:28:00.004+01:00

Långa smala isspikar är inte roliga att få i huvudet, så SE UPP!

Utsikten genom det mystiska isbelagda fönstret, är oviss.

Bäst att SE UPP, skogen där bakom är mörk.

Stora, hårda, kakor av is, har formats under månader, av korrigeringen på taket.

När de lossnar och dånar ner från taket,

är det bäst att SE UPP.

Länk till coolstuffs upplevelsepaket: http://www.coolstuff.se/category/Upplevelser

Här finns fler fototrissbilder: http://fototriss.blogspot.com/

Stora abborrar i nära nog, full storm.

2011-03-05T23:25:00.002+01:00

vi hade främmande i fredags

hela dagen var lilla Emma hos oss.

Som vi är farmor och farfar till. Så roligt!

Vi hade lovat att hon skulle få vara här när föräldrarna var till Ikea, i Haparanda.

Nästan 40 mil enkel väg.

Vi hade så trevligt, var till Sorsele och handlade, städade och busade.

En tallbi,t för så heter fågeln, satt ute vid vårt fågelbord och mumsade solrosfröer.

Jag hann ta kort på honom och att det är en han, ser man på fjäderdräkten.

För honorna är grå-gröna.

Emmas föräldrar kom vid sju-tiden på kvällen och hämtade henne. Ungefär samtidigt anlände den yngsta dottern hit med fästman, de skulle sova över. Vi åt tacos och beställde fröer.

Lördag trotsade vi stormen som forfarande höll i sig och åkte ut på sjön.

För att fiska.

Och dottern Sofia, drog upp den största abborre som jag tror vi fått på mete i vår sjö.

Lite drygt 400 gram vägde den och även andra abborrar fick vi, fast med snäppet under i vikt.

Verkligen roligt att få se att det även finns större abborrar här, inte bara bamse-gäddor.

Dagens skörd blir till frukost både till Dottern med familj och till oss.

Det blåste rejält, så mycket att när vi stannade på det första stället så insåg vi på en gång, att där kunde vi inte stanna, då hade vi blåst bort. Så vi flyttade, bakom en holme, där vindarna svepte både förbi och över holmen så där mådde vi ganska gott och där fick vi fisk.

Min man retades med deras hund. Freja, en samojedtik. Höll upp en nyfångad fisk, Freja blev mycket intresserad och när han släppte av den, högg hon till och fångade den i munnen.

Men släppte den nästan direkt, för hon visste ju om att hon inte fick behålla den.

Men skratt fick hon, från de som stod alldeles intill,

Solen lyste och det var inte kallt. Men blåsten gjorde färden hem lite utmanande.

Jag och dottern tolkade, i motvind.

Försökte hålla i snöret och mota bort de allra vildaste vindarna.

Snöstorm och vägkaos idag!

2011-03-03T21:51:00.001+01:00

En kisande plogbilsförare med huvudet fullt av svårlösta tankar.

För bilen får inte bränsle.

och i skogen står träden som krokar i den galna vinden

och kastar snön i driva på driva längs vägarna.

Efter en hel del diagnosticerande

och försök till att avhjälpa felen.

Går bilen igång och försöker rensa bort snön på de mest igengrodda ställena.

Syns den, där längst bort på vägrakan.

medans hunden sitter i bilen, ivrig och intresserad.

Rutan blir som en spegelbild.

Den som är intresserad att veta mer av vad som hände här idag, kan kika in på min andra blogg.

http://minaforfattartankar.blogspot.com/

Jag är trött och nu ska jag vila, få en natts välgörande sömn!

Go´natt!